Hönsgården tar form

Solen skiner och hönsgården blir snart klar. Nätet har tagits på. Nu har vi sågat upp en glugg i timmerstugan, de verkar fatta hur de ska göra! Men vi har ännu ingen dörr.. Solar på trappan.

6 veckor

Majsan och Gullan blir ganska mörkbruna. Ser rätt tofsiga ut med dunet som fortfarande sitter kvar på huvudet. De går inte heller just nu iallafall inte direkt se nån skillnad på dom.

3 veckor

Ännu en vit ljusbrun höna. Vacker men rädd de har ju inte bott inne som de andra har gjort. Men hon ska nog vänjas!

3 veckor

En av de nya gula kycklingarna blir en höna. Verkar som det blir ännu ett par som blir mycket svårt att skilja åt, Klara och Rut.

4 veckor

Vit fin tupp med lång stjärt. Lite ljusbruna fläckar på vingarna. Snygg. Synd att det blir en tupp nu när det inte blev nån vit höna..

6 veckor

Den andra av de två svartbruna hönorna. Elsa är lite blygare än Doris mer vet jag inte.

Är identiskt lik Elsa. Vi kan inte skilja dem åt. Just nu har en av dom röd målarfärg på ryggen, men vem av dem är det? Doris är den av de som är tam och kommer fram till en och söker kontakt.

6 veckor

Vackert mönstrad tupp med lite fjädrar på benen.

6 veckor

De två stora gula kycklingar blev tuppar, trots att de fick stjärt sent. Visst blir de läckert mönstrade? Denna har inga fjädrar på benen och mer brunt på ryggen.

3 veckor

Här blir en stilig tupp. Det tror vi för han fått haklappar och tydlig kam och stjärt. Vit och ljusbrun just nu. Fint fläckig.

Är Vilgot sjuk??

Nu blir jag orolig, Vilgots öga har svullnat upp! Kan det vara att han kom som ny tupp in en ny kycklingflock och blivit sjuk? Är det den allvarliga sjukdomen jag läste om på internet? Eller är det bara så att han fått nåt i ögat? Jag badar ögat nu med saltlösning och hoppas på att det ska gå över.

Fel kycklingar.

De har nu gått tre veckor sen jag fick lämna tillbaka 4 kycklingar. För helt plötsligt började de växa ut en bulle på huvudet med fjädrar. De var ju tofshättor eller appenzeller!! Så det var därför de var så mycket livligare än de andra, och flög upp på lampan. De skrek högre. Och de var ju alla dom som vi trodde skulle bli tuppar! Har vi några tuppar kvar..?? Har vi turen att det blir bara en massa hönor av dessa nio som var kvar?

Jag fick byta dom mot 4 nya, 1 av dom var en vecka resten var nyfödda. Hon i Skara blev så glad eftersom hon trodde en skulle bli citronfärgad och den ville hon ha på utställningar. Lika glad var jag att få fyra vita kycklingar.

Nu när man är efterklok kan man ju redan ana fjädrarna på huvudet vid 2 veckors ålder, den gråa som sitter längst upp på bilden.

Men nu var de olika ålder på dom, vilket strula till det med värmelampan vilken temperatur var lämpliga nu? Dessutom flyttades de ut i boden nu. Det blev kallt på nätterna och jag trodde nu fryser de minsta ihjäl men de klara sig. De är nu 3-4 veckor. Och det blir en vit tupp och en ljusbrun tupp och två hönor av dom minnsann.

6 veckor

Svea lika tam som hon var i början. Blivit helt svart utom i ansiktet och längst ut på ena vingen.

6 veckor

Den lilla svarta kycklingen har blivit en svartgrå ullhöna!

6 veckor

Här är Lillemor. Hon har blivit en vit dunhöna med grå rygg och vingar.

Vår nya fina tupp!!

Det dök upp en annons på blocket, 6 hedemoratuppar till salu. Långt upp i Sverige och våra kycklingar är ju ännu så små.. Men tupparna var gråa..! Jag drömmer om att ha gråa höns. Men tuppköp kan ju faktiskt vänta. Men det är inte varje dag de dyker upp Hedemora, och gör de det så går dom direkt! Direkt försvann de två gråa tupparna. Men de fanns två guldgråa också, som också var väldigt stiliga. Den tupp jag ska köpa ska ju bli pappa till många kycklingar fram över hoppas jag och då måste den ju vara ett praktexemplar. Både snygg och snäll.

Tillslut bestämde jag mig, efter många funderingar, att den här får jag inte missa, så hoppade in i bilen och mötte hönsägaren halva vägen i Örebro. Och kom hem med världens bästa tupp!

Svarta ben, näbb och ögon. Mörk kam. Tät och dunrik fjäderdräkt i guld med gråa mönster, mörk stjärt. Men det bästa av allt är ju att han är så snäll och tam. Det tog inte lång stund innan jag kunde ha han i knät, klappa han. Inget rädd, följer efter en i trädgården, han till och med in i köket här om dan! Och inte är han elak mot de små kycklingarna heller, som är rädda för han just nu.

Frågan är nu vad han ska heta... Vi testar för fullt vad som skulle passa, Lubbe, Chabo, Karl-Oskar, Valdemar, Jonte.. osv..

Vilgot låter bra för tillfället. Ska det blir det?

Tack Annika för vi fick köpa världens bästa tupp!